Fria associationer innebär associationer fria från medvetna målföreställningar.
De fria associationerna anses vara den viktigaste "uppfinningen" i Freuds psykoanalys. Infall ger ledtrådar till vad som försegår i det omedvetna. När man tyder drömmar samlas associationerna till olika drömelement. De olika drömelementen länkar i varandra i en associationskedja som leder till nya skikt bland drömtankarna.

Associationerna ger länkar till det omedvetna och visar ocensurerat vad som döljer sig i det omedvetna. Det kan handla om ord som sägs utan till synes någon mening, felsägningar eller sammanträffanden i tiden utan meningsfullt inre sammanhang. Ingen anknytning är för lös, ingen ordlek för dålig för att bilda en brygga från en tanke till en annan.

" Varje gång ett psykiskt element är förbundet med ett annat genom en absurd och ytlig association existerar mellan de båda också en korrekt och djupare förbindelse som är underkastas censurens motstånd" (Freud 1900)

På en nivå försöker vi med hjälp av intellektet försöka att förstå patienten genom att tillämpa inlärda teorier, pröva, förkasta, pröva igen och försöka att finna återkommande mönster. På en annan nivå strävar vi bort från det intellektuella genom den jämt svävande uppmärksamheten eller ouppmärksamheten.

De fria associationerna finns hos både analysanden och analytikern. Analysen är en inte en process där analytikern rekonstruerar analysandens liv och presenterar tolkningar utan det blir ett gemensamt skapande genom interaktion i överförings-motöverföringsfältet.

 "Jag har inte utan goda grunder, hävdat att varje människa i sitt eget omedvetna besitter ett instrument med vilket hon förmår tyda yttringarna av en annans omedvetna".
(Freud 1913)

Det som utmärker psykoanalysen och den psykoanalytiska inspirerade psykoterapin är arbetet med överföringen. Med "överföring" avses då i vid bemärkelse de omedvetna föreställningar, önskningar och fantasier som återupprepas och iscensätts i omvärlden och i förhållande till andra människor. Detta fenomen är en del av vår vardagliga tillvaro.
Analytikerns lyssnande mottaglighet inbjuder till omedveten kommunikation. En omedveten genklang väcks oundvikligen i analytikern. Mot denna försöker analytikern rikta sin uppmärksamhet för att bli varse de inre bilder, känslor och tankar som framträder i samvaro med analysanden. Denna omedvetna genklang är det som betecknas som "motöverföring". Det gäller att utnyttja motöverföringen genom att iaktta och försöka förstå den.

"Att varje människa i sitt eget omedvetna besitter ett instrument med vilket hon förmår tyda yttringar av en annans omedvetna".
(Freud 1923)

" Det är mycket anmärkningsvärt att det omedvetna hos en människa med kringgående av det medvetna kan reagera på en annan människas omedvetna. Detta faktum förtjänar en grundligare undersökning".
(Freud 1915)